Om cirkulär ekonomi

och

hållbart byggande

Vill du lära dig mer om förebyggande av avfall, cirkulär ekonomi och FN:s globala hållbarhetsmål? Då ska du fortsätta att läsa här. "Global agenda", "avfallshierarki" och "cirkulära flöden" är begrepp som för de flesta av oss känns svåra att förstå. Vi vill förklara hur det hänger ihop. Kanske kan det inspirera dig till att ta ett litet steg för att bli en mer cirkulär byggare – en Cirkelbyggare. För oavsett hur liten förändring du än vill, kan eller orkar göra så är det ett steg i rätt riktning. Och tillsammans med alla andra miljontals människor som bestämmer sig för att ta ett steg för klimatet så blir det lilla steg som just du tog viktigt, betydelsefullt och värt mödan. 

Hållbar konsumtion

Lever man över sina resurser tar det nån gång stopp. Vad gäller vår egen ekonomi är en självklarhet. I längden kan vi inte göra av med mer pengar än vi får in. På samma sätt är det med jordens resurser. Vi kan inte förbruka mer än vad vår planet har att erbjuda. För eller senare tar resurserna slut.

 

I Sverige är vi, om vi jämför med andra delar av världen, ett föredöme i miljöfrågor, men tyvärr så konsumerar vi mer än vad planeten klarar av. Det är en skrämmande siffra, men faktum är att om alla levde som vi i Sverige skulle det behöva finnas 4,2 jordklot för att resurserna skulle räcka till. Det vi gör när vi överkonsumerar jordens resurser på detta sätt är att vi tar av det som människor i andra delar av världen, djurlivet och våra barn och barnbarn behöver för att klara sig. Att leva så här är inte hållbart. Vi måste därför ställa om till en hållbar konsumtion.

De globala målen

FN har bestämt att vi i världen ska uppnå fyra betydelsefulla saker till år 2030. Vi ska avskaffa den extrema fattigdomen, vi ska minska ojämlikhet och orättvisor i världen, fred och rättvisa ska främjas och till sist - vi ska lösa klimatkrisen. För att uppnå dessa fyra saker har 17 mål satts upp - de globala målen.

Källa: globalamalen.se

Hållbar konsumtion och produktion - mål 12

Ett av målen innebär att vi ska konsumera och producera hållbart, dvs. inom planetens gränser. Det betyder bland annat att vi måste minska vårt avfall markant. Att i sin vardag försöka leva upp till globala mål, uppsatta av FN och som gäller i hela världen kan kännas övermäktigt. Fast om du tänker efter, konsumtionen i världen den står vi enskilda individer för och därför är det vi individer som kan påverka den. Du kan så klart inte göra allt. Det finns mycket ansvar som ligger på politiker, företag och organisationer. Men det är svårt att se att någon kommer förbjuda oss att konsumera. Politiker kommer försöka försvåra och förändra vår konsumtion genom olika åtgärder. Ett sätt kan till exempel vara att göra vissa saker dyra, som att en plastpåse ska kosta sex kronor. Men störst makt att påverka att konsumtionen minskar, det har till syvende och sist vi individer själva.

Källa: globalamalen.se

Avfall

Sopor, skräp, avfall – det finns många namn på det som blir över. Hur vi väljer att göra oss av med det påverkar miljön och klimatet. I Sverige slängs nästan 10 miljoner ton byggmaterial varje år. Det är 1/3 av Sveriges avfall (och då är inte ens hushållens byggavfall inräknat). En hel det av det byggmaterialet hade vi kunnat ta tillvara på olika sätt. Det finns siffror som visar att så mycket som 13 procent av byggmaterialet som slängs till och med är helt oanvänt.

Avfallstrappan

EU och Sverige använder den så kallade avfallstrappan (ibland kallad avfallshierarkin) för att styra miljöarbetet. Avfallstrappan består av fem steg. Du ska sträva efter att befinna dig så högt upp i trappan som möjligt.

Källa: Avfall Sverige

1. Förebygg att avfall uppstår

I första hand ska du förebygga att avfall uppstår. Det gör du till exempel genom att planera noga och köpa rätt mängd material till ditt projekt för att undvika att svinn uppstår. Du kan också fråga hos din byggmaterialhandlare om de har defekt material de kan tänka sig att sälja, då minskar du både ditt och deras svinn.

 

2. Verka för återanvändning

Om du inte kan hindra att avfall uppstår ska du försöka hitta en lösning där materialet återanvänds, dvs. se till att någon annan får användning för det. Sälj eller ge bort materialet.

 

3. Återvinn

Om du försökt allt men ändå måste slänga materialet har du en sista chans att sluta cirkeln. Det gör du genom att sortera materialet rätt och lämna in det på en återvinningscentral. Återvinningscentralen kommer se till att material som kan bli nytt material blir det. Obehandlat trä kan till exempel flisas och bli spånskivor. Rena gipsskivor mals ner till gipspulver som används för att tillverka nya gipsplattor. Glas återvinns främst till isoleringsmaterial men också till nytt glas. Tegel kan bli fyllnadsmassa vid byggen.

 

4. Energiåtervinning

Material du lämnat in på din återvinningscentral som inte kan återvinnas till nytt material kommer förbrännas i ett kraftverk för att omvandlas till el och värme. 

 

5. Deponering

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi). Det är det sämsta alternativet och som du på alla sätt ska undvika.

Farligt avfall

Farligt avfall används som samlingsnamn på avfall som, på lång eller kort sikt, kommer skada människor, djur eller ekosystemet. För att sådan skada inte ska uppstå är det är viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och lämnas in på rätt plats och på rätt sätt. Ofta går materialåtervinning av farligt avfall till så att de farliga ämnena först separeras ut och att resten av materialet därefter återvinns. Så går det till exempel till när du lämnar in gamla färgburkar till din återvinningscentral.

 

Av det farliga avfall som hushåll producerar så är 67 procent tryckimpregnerat virke. Det impregnerade virke som du lämnar in till återvinningscentralen körs till anläggningar med speciella tillstånd. Där flisas det och förbränns så att man kan utvinna energi ur det. Att försöka undvika att slänga tryckimpregnerat virke är därför extra viktigt. Dels innehåller det skadliga ämnen, dels är vi på näst längst ner i avfallstrappan när vi slänger det på återvinningscentralen. Säljer du istället ditt överblivna tryckimpregnerade virke, dvs. ser till att återanvändning sker, tar du två viktiga kliv uppåt i avfallstrappan.

Kan du skilja på återanvändning och återvinning?

Återanvändning

Vid återanvändning så används produkten igen, utan att desig-nen eller materialet ändras. Ett exempel är att sälja eller ge bort byggmaterial du inte behöver.

Återanvänder du är du på det näst högsta steget i avfallstrappan.

Återvinning

Vid återvinning förstörs produkten och man tar tillvara på materialet för att skapa nya produkter eller energi. Ett exempel är att du slänger gips som mals ner till gipspulver som man kan tillverka nya gipsskivor av.

Återvinner du är du på det tredje steget i avfallstrappan.

Cirkulär ekonomi

Ska vi lyckas minska vår konsumtion och inte tära så hårt på jordens resurser så måste vi ställa om till en cirkulär ekonomi. Men vad är egentligen det? Vad är motsatsen till cirkulär ekonomi? På vilka sätt kan du tänka om du vill bli cirkulär när du bygger? Här försöker vi reda ut begreppen och ge dig tips på hur du kan konsumera och bygga mer cirkulärt.

Linjär vs. cirkulär ekonomi

För att förstå cirkulär ekonomi är det enklast att börja med att förklara motsatsen, det vi levt i så länge, nämligen linjär ekonomi. I en linjär ekonomi tar vi en resurs av jorden (ett träd). Av den resursen tillverkar vi något (vi bygger ett hus). Den dagen vi inte längre kan eller vill använda det vi har tillverkat slänger vi det (huset rivs och allt material slängs). Sen börjar vi om. Vi tar nya resurser från jorden, tillverkar nya produkter, slänger, tar nya resurser och så vidare.

Källa: SB Insight

Om jordens resurser var oändliga så skulle vi kunna hålla på så här. Det är de inte. Vi vet att vi överkonsumerar av vad jorden har att ge och därför håller inte den linjära modellen. Istället måste vi ställa om till en cirkulär modell. Den funkar så här:

Källa: SB Insight

I den cirkulära ekonomin ska varor aldrig lämna systemet. De ska fortsätta skapa värde, antingen genom återanvändning eller genom återvinning. Ju längre varorna stannar i cirkeln, desto mindre nya råvaror behöver vi stoppa in för att producera nya varor. I cirkulär ekonomi tar vi alltså mindre resurser av vår jord. Vi strävar också efter att producera så lite avfall som möjligt.

Så agerar du cirkulärt i de olika stegen i byggprocessen

Köp material som ändå ska slängas. Köp rätt mängd.

Prata med din byggmaterialhandlare. En del material är de tvungna att slänga för att det inte håller måttet för att säljas till fullt pris. Be att få köpa det materialet. Det gör ni båda en bra affär på, samtidigt som ni gör en insats för att minska byggsvinnet.


Får du material över, glöm inte att utnyttja din rätt till öppet köp.

Rädda material från att bli avfall i onödan

Ha ordning och reda på din byggarbetsplast så att inget material förstörs. Täck för väder och vind.


Har du fått material över när du byggt? Sälj det eller ge bort det. Eftersom vi pratar byggvaror finns en chans att du då ser till att varan blir kvar i det cirkulära kretsloppet i många, många år framöver. 

Sotera och lämna ditt avfall på rätt plats

Vissa rester efter ditt bygge kan av naturliga skäl inte återanvändas. Tomma förpackningar eller krokiga spikar vill ingen köpa. Men du kan ändå ta ansvar för att varorna blir kvar i det cirkulära kretsloppet. Se bara till att lämna det på rätt ställe. I Sverige har vi det lätt i det här avseendet. Vi har tillgång till utmärkta återvinningscentraler där vi kan lämna vårt avfall och får tydlig hjälp med hur vi ska sortera det.

Materialet återvinns

Eftersom du sorterat och lämnat ditt avfall där du ska, kan nu andra se till att materialet återvinns. Wellpapp blir ny wellpapp. Glas och metall blir ny glas och metall. Gips kan bli ny gips. Tegel blir fyllnadsmassa. På så sätt stannar produkterna i det cirkulära kretsloppet.